Kanske adhd

Alfons har för 3 år sedan fått sin diagnos, autistiskt syndrom. Han var alltså 4 år då.
Idag är han 7 år och kraven har ökat betydligt på honom. Nu väntar vi på en ny utredning då man misstänker adhd. Han har gått från att ha utbrott någon gång i veckan till att ha utbrott varje dag och ibland flera gånger varje dag. Förra veckan ringde hans fröken och bad mig komma för det hade gått överstyr.  När jag kom till skolan så hade han vänt upp och ner på hela klassrummet, bokstavligt.  Alla bänkar och alla stolar hade han kastat omkull. Alla böcker var utkastade på golvet. Han hade slagit sönder saker och när jag kom frustade han som en uppretad tjur.
Jag fick hålla fast honom för att han inte skulle fortsätta. Han slog mig och tryckte in naglarna i mig. Allt detta på grund av att han var tvungen att gå ut på skolgården tillsammans med de andra. Han ville inte gå ut och normalt sett brukar dom inte gå ut då men just den dagen skulle dom det i alla fall.
Alfons har en fruktansvärt bra koncentration och kan göra vissa uppgifter väldigt länge. Som ikväll har han läst en hel bok i över en timme. Men en kvinna på habiliteringen sa för ett tag sen att han kanske är så trött för att han är hyperaktiv, jag ifrågasatte vad hon menade, han som kan sitta och göra saker så länge. Hon påpekade att han aldrig är stilla. Jag ställde mig som ett frågetecken till detta och frågade inte mer utan tänkte att hon nog blandade ihop honom med någon annan. Men jag började tänka på det. Han ÄR aldrig stilla. Även om han sitter en timme och läser så rör han sig hela tiden. 
Kolla in detta. I 3 minuter filmar jag honom, men så här är i princip hela hans vakna tid. När han sover ligger han blixt stilla dock. 
 
Taggar: autism, autistisk, känslor;

Känslosamt

För två kvällar sen så fick jag uppleva den vackraste typen av känsla. Kärlek.
Jag pratade med Alfons om hur viktigt det är att man säger till alla man älskar att man älskar dom. För plötsligt finns dom inte kvar i livet. 
"Tänk om du skulle säga att du hatade mig och andra elaka saker. Och så skulle jag typ bli överkörd och dö. Skulle inte du ångra att du sa dumma saker till mig då? Du vet, man vet aldrig när folk dör, man måste inte bli gammal och sjuk för att dö."
Alfons ögon fylldes med tårar och hans underläpp började skaka. Jag kramade om honom och gullade med honom. Han blir lite sur och säger argt. "Jag gråter inte, det bara kommer tårar"
För att vara Alfons är det otroligt sällan man får se denna typ av känslor, det är ju ganska typiskt för personer med autism, så när man får se detta så är det extra värdefullt. Sen är det ganska intressant att för honom är "gråta" när man typ gör sig illa eller inte får sin vilja igenom och gråter och tjuter. Men det är inte densamma som att bli rörd.
Taggar: autism, autistisk, gråta, känslor, kärlek, rörd, rörd till tårar;