cirkuscil

I skrivande stund är det exakt 4 år sedan Andreas körde i ilfart från Pilträsk till Sunderby sjukhus. Jag hade kraftiga värkar och trodde aldrig vi skulle hinna fram i tid.

 

Jag hade gått 7 dagar över tiden. Och från första till sista värken så tog det bara 4 timmar.

När första värken kom så hoppade jag snabbt i duschen eftersom vi just hade kommit in efter att ha spelat lite "bandy" ute på gården i stugan.

Under tiden jag duschade så skjutsade Andreas ner Alfons till min mormor. Jag hade ont men kände mig ganska lugn, dom första 6 milen, men då var det ju typ 6 mil kvar.

Jag var helt övertygad om att det var en flicka och när dom spelade Bruno Mars - Just the way you are på radion så tänkte jag att det skulle bli en passande låt att sjunga till min lilla flicka.

väl inne på förlossningen gick det snabbt. Barnmorskan sa att jag inte behövde stressa men den lilla flickan verkade ha bråttom. Jag kunde inte stå emot och ut kom... Han... Jag var glad men förvånad. Det var ju en pojke. Och på radion spelas den igen. Just the way you are och jag tänkte att det får gå bra ändå, för även om han inte var en flicka och han hade haft det trångt där inne så han var faktiskt inte så söt heller, men han var min och jag bara älskade honom. 

Han var namnlös i många veckor men tillslut var vi överens.  Herman Nils Valdemar.

 

Herman är sockersöt och mer vild än tam. Han älskar Kinder-ägg men kallar dom Påsk-ägg.

Han leker helst med fordon, spelar ingen roll vilket eller hur stort eller litet, bara det är ett fordon. Han säger att han heter Hällstrump i efternamn vilket är helt okej eftersom det ändå är ganska likt Hällström. Han är förälskad i en flicka på dagis, han pratar om henne varje dag och han anpassar allt efter henne, han önskade sig bland annat en bil till dom två med varsin bilstol så att dom kunde åka och handla tillsammans. Han avskyr att åka baklänges i bilen men har blivit lovad att få vända sig rätt väg när han fyllt 4 år. Han kan reta gallfeber på en gråsten och han kan charma vem som helst med sina vackra ögon och sina roliga kommentarer. Han har önskat sig en picknick.

 

Idag skulle jag inhandla hans födelsedagspresenter på leksaksaffären men vi var tvungen att åka med storebror till tandläkaren och han fick lugnande. Så att åka och köpa presenter var inget alternativ eftersom jag är ensam vuxen med alla 4 barnen. 

Så 19.00 ikväll tänkte jag att jag måste få till någon liten present i alla fall och jag sprang på vårat lilla ICA. Dom hade precis sånt som han gillar, en ambulans, en polisbil och en brandhelikopter. En Spiderman-gubbe. Och en liten liten teservis.

Jag har inte hunnit baka något heller så vi kör på köpes-fika. Och jag och Alfons har styrt ihop en liten överraskning, en picknick. Imorgon tänder vi lite ljus och så fikar här på golvet. När det kommer till att sjunga Ja må han leva, så kör förmodligen Herman själv på högsta volym och med orden "ja vissa ska leva ja vissa ska leva ja vissa ska leva uti hundrade år". Och mitt hjärta pumpar ut lite extra varmt blod och mina ögon blir lite extra blanka. 

 

Tänk. 4 år går fort.